Aj Aj, det är en protes! - Ouch!

(In english below picture)

Denna helgen har jag passat min systerdotter som är två år. Eftersom min son snart fyller femton så hade jag glömt hur det är att ha en två-åring att ta hand om. Full fart hela tiden!
Mitt minne har förskönats med åren och det var med denna bild i sinnet som jag gav mig av till lekparken och stranden med flickan.
"- Moster... gunga, åka, färdig, åka, gunga, springa, nej, nej, NEEEJ"
Ungefär så löd samtalet (monologen). Jag lyckades inflicka ett och annat "Men" och "Vänta". Det är svårare än man tror att springa efter en två-åring när man har protes. Och det var omöjligt att klättra upp på rutschkanan med henne. Givetvis resulterade detta i vilda protester.
"- Men så då går vi till STRANDEN istället!" "- JAAA!"

Väl nere på stranden försökte jag uppmuntra henne att bada fötterna. (Minnet hade fortfarande inte helt kommit ikapp verkligheten.) Hon doppade försiktigt ena tån. Söt som socker med sitt blyga leende och sedan...
FULL FART UT I VATTNET! Med kläderna på! Och för att jag inte skulle hinna ikapp henne fick hon lite för mycket fart och trillade baklänges ner bland vågorna. Jag far ut i vattnet med skor, protes och allt. Flickan skrattar. Jag kan inte heller låta bli att skratta.

Väl hemma tar vi av oss de våta kläderna och jag tar av mig min protes. Hon tittar på mitt halva ben med stora ögon och säger:
"-Aj, aj!" (Älskade lilla barn!) Jag försöker förklara så gott det går för en två-åring att det inte gör ont och att jag kan ta på mig benet igen. Jag knackar mig själv på protesen och säger: "-Inte Aj, aj" Hon tittar lite avvaktande, kommer fram och knackar på protesen hon också. Och så skrattar hon sitt porlande skratt! :)

This weekend I babysat my niece who is two years old. My son is almost fifteen so I had forgotten what it is like to have a two-year-old to take care of. Full speed all the time!
My memory has faded over the years and it was with a false image in my mind I went to the playground and the beach with the girl.
"- Auntie ... swing, ride, ready, ride, swing, run, no, no, NOOO! "
That was our conversation (monologue). I managed to add a thing or two such as "But" and "Wait". It's harder than you think to run after a two-year-old when you have a prosthesis. And it was impossible to climb up the slide with her. Naturally, this resulted in wild protests.
"- Let's go to the beach instead!" "- Yeah!"

Once on the beach, I tried to encourage her to bathe her feet. (The memory had still not caught up with reality.) She gently dips one toe in the water. Sweet as sugar with a shy smile and then ...
FULL SPEED INTO THE WATER! With her clothes on! To  make sure that I would not catch up with her​​, she hurried a little too much and fell backwards into the waves. I ran out into the water... converse, prosthesis and all. The girl laughs. I can not help but laughing myself.

Back home, we take of our wet clothes and I take off my prosthesis. She looks at my half leg with big eyes and says:
"Ow, ow!" (Sweet little child!) I try to explain the best I can for this two-year-old that it does not hurt and that I can put it on again. I knock myself on the prosthesis (knock knock) and say: "No Ow, ow" She looks a bit hesitant before she comes forward and knock on my prosthesis as well. And then she laughs her bubbeling laugh! :)


<a href="http://www.newhostgatorcoupon.com">hostgator coupon code</a>
<a href="http://www.hypersmash.com/dreamhost/" id="ez318">dreamhost discount codes</a>

Min nya protes - My new prosthesis

(In english below the picture)

Nu är den här! Jag till och med använder den just i detta ögonblick! Min nya protes!
Vägen hit har inte varit spikrak. Ni som följt mig på Facebook vet att jag har väntat i flera veckor på att få min nya protes. Ni har fått läsa min klagan över att vara låst till hemmet och inte kunna göra något. De dagar är, förhoppningsvis, inte ens räknade längre... de är numera förbi.

Idag besökte jag sjukhuset för att hämta min nya protes. Varje gång man får en ny protes måste man "gå in den", d v s prova sig fram till rätt inställning och form. Etapp 1 innebär att prova protesen och göra de grövsta justeringarna på plats, medan etapp 2 innebär att använda protesen i 1-2 veckor och därefter göra de sista finjusteringarna. Helt logiskt! Men...
I beräkningen tar man inte med att en justeringing på morgonen kan vara helt förkastlig på eftermiddagen när stumpen har ändrat form. Ej heller tänker man på den emotionella delen av att få ett "nytt" ben. För det första är man van vid sin gamla protes, van vid hur det bör kännas (bortsett från det som inte längre fungerar) och för det andra så infinner sig en lätt panikkänsla då man måste lämna in sitt invanda ben i utbyte mot ett nytt (gamla, ej utslitna delar återanvänds).
Så där satt jag på sjukhuset i morse, skräckslagen men samtidigt full av förväntan! Egentligen tycker jag att man borde få bli inlagd en vecka under tiden som den nya protesen tillverkas och provas. Det vore perfekt att ha tillgång till sin tekniker varje dag samtidigt som sjuksystrarna plåstrar om ens nervösa själ.
Min nya protes har nu ställts in och efter att ha promenerat fram och tillbaka i sjukhusets korridorer känner jag mig nu trygg med att prova den hemma under en vecka.

Den fot jag använder just nu är ställbar (höjdmässigt), vilket är perfekt om man vill kunna gå i många olika sorters skor. Jag är inte begränsad till klackhöjden. Insikten idag var dock att jag verkligen saknar min gamla flex-fot. En flex-fot hjälper till med rörelsen framåt. Det blir som en liten fjädring när man går. Dessutom tillverkas underbensproteser på ett lite annorlunda sätt nuförtiden. Det innebär främst att innerhylsan tas bort helt och hållet. Det sägs ge en känsla av mer stöd och det ger också en slankare form runt knäet. Protesen verkar helt ok, men inte så mjuk på en del utsatta ställen, ex. där benet ligger nära huden utan muskelmassa eller fett som dämpar eventuella stötar. Därför har jag nu bestämt mig för att fråga om jag kan få ytterligare en protes, vilket skulle innebära att jag då har tre stycken. En protes med ställbar fot, en protes med en klackhöjd på ca 6,5 cm och den jag önskar mig .Det skulle vara en protes som är mer lämpad för aktiviteter. Jag hoppas alltså på att kunna få Otto Bocks "Dynamic Motion", en fot som är perfekt för promenader i besvärlig terräng. Jag vill också ha en "Anatomic 3D Pur Liner" från Otto Bock som är en ny typ av silikonhylsa. Den efterliknar underbenets anatomi med en optimal tryckavlastning. Perfekt för mig som vill kunna bli lite mer aktiv!
Men först måste jag se till att protesen jag hämtade idag sitter som handen i handsken...
eller benet på stumpen(!)   ;-)

Bild: Den kommer att se bättre ut när kosmetiken kommer på...


It's here! I'm even using it at this very moment! My new prosthesis!
The road here has not been plain sailing. Those of you who followed me on Facebook know that I have been waiting for weeks to get my new prosthesis. You have been reading my complaints about feeling trapped at home and not being able to do anything. Hopefully I don't have to count the days anymore ... they are now long gone.

Today I visited the hospital to pick up my new prosthesis. Every time you get a new prosthesis you must walk in it for a while to get used to it and to now if adjustments are needed. Phase 1 is to test the prosthesis and make the most serious adjustments, while Phase 2 involves the use of prosthesis in 1-2 weeks and then do the final adjustments. Totally logical! But ...
It does not take into account that adjustments in the morning might not be perfect in the afternoon when the leg has changed shape. And what about the emotional part of getting a "new" legs? Firstly, you are used to your old prosthesis, used to how it is supposed to feel (apart from what no longer works) and secondly you get this panic feeling when you have to give them your old prosthesis in exchange for a new one (old, not worn out parts, are being reused).
So there I sat in the hospital this morning, terrified, yet full of expectations! Actually, I think one should be hospitalized for one week during the time the new prosthesis is manufactured and tested. It would be ideal to have access to the technicians every day while the nurses heal a frightened soul.
My new prosthesis has now been adjusted and after walking up and down the hospital corridors, I now feel confident to try it at home for a week.
The artificial foot I'm using right now is adjustable (hightwise), which is perfect if you want to wear many different kinds of shoes. I am not limited to the heel height, but my insight of today was that I really miss my previous flex-foot. A flex-foot helps you with the forward motion. It becomes like a little spring when walking. They make lower leg prosthesis in a slightly different way nowadays. This mainly means that the inner fitting is removed altogether. It gives a feeling of more support and it gets a sleeker shape around the knee. The new prosthesis seems ok, but not so soft in some exposed places like where the bones are close to the skin without muscle mass or fat to protect it. Therefore I have now decided to ask if I can get another prosthesis, which would mean that I then would have three. One prosthesis with adjustable foot, one prosthesis with a heel height of approximately 6.5 cm and the one I would like to have. A prosthesis more suitable for activities. So I hope to be able to get Otto Bock's "Dynamic Motion", a foot that is ideal for walking in rough terrain. I also want an "Anatomic 3D Pur Liner" from Otto Bock. It is a new type of silicone sleeve. It mimics the anatomy of the lower leg with an optimal pressure relief. Perfect for me who would like to become a little more active!
But first, I have to make this prosthesis to fit like a glove ... or like a prosthesis on a leg(!) ;-)

<a href="http://www.hypersmash.com/hostgator/" id="Kz217">HostGator promotional code</a>
<a href="http://phpweby.com/hostgator_coupon.php">hostgator coupon</a>

Livet kan vänta - Life is on hold

(in english below the picture)

En del av min nya protes är på flykt någonstans i Sverige. Ingen vet var, men den har i alla fall inte blivit levererad. Fel i administrationen.
Mina pengar har, tillfälligt, fryst inne. För lite, och delvis felaktig, information hamnade hos en beslutsfattare på Försäkringskassan som tyckte att det var bättre att avslå än att skaffa sig korrekta uppgifter. Fel i administrationen.

Sverige ska se ut att vara ett rättvist samhälle. Sverige har till och med lagar som värnar om jämställdhet och skäligt stöd till rimlig livskvalitet. Ingen av dessa lagar kan jag luta mig emot när makt-instutitioner såsom Posten och Försäkringskassan strular. De kan nästan göra som de vill och vi samhällsmedborgare är tvugna att acceptera det. Vi förväntas pausa våra liv under tiden som Posten hittar alla paket på vift. Vi får hoppa över att semestra med våra barn eftersom Försäkringskassan förbehåller sig rätten att handlägga ditt ärende i minst fyra veckor såvida inte undantagen träder i kraft och du behöver räkna med ett par månaders handläggningstid istället. Men resten av samhället är inte intresserade av att räkningar inte kan betalas i tid.

Jag efterlyser en lag som stödjer den enskilde individen. Jag längtar efter ett rättvist samhälle i verkligheten, inte bara i paragrafer som ändå bara stryper det mänskliga förnuftet med en massa undantag. Jag begär en samhällsfunktion som ser till att jag aldrig mer behöver sitta instängd i veckor med en trasig protes eller som ser till att en utbildad läkares medicinska bedömning står över anonyma Annas på Försäkringskassan.

Sverige, ge mig lite rättvisa tack!

Bild: Fotoakuten

A part from my new prosthesis is on the run somewhere in Sweden. No one knows where, but it has not been delivered. Errors in the administration.
Money I should have received from the Insurance Company has been temporarily frozen and I have no access to them. Too little, and partially incorrect information found its way to a decision maker at the National Health Insurance Company who thought it was better to reject my application than to obtain accurate data. Errors in the administration.

Sweden will look to be a just society. Sweden even have laws to protect gender equality and reasonable support to peoples quality of life. None of these laws can I lean against when power institutions such as the Post Office and the Insurance Company causes trouble. They can almost do what they want and we citizens are forced to accept it. We are expected to pause our lives while the Post Office will be looking for all the parcels they've lost. We'll skip the holidays with our children because the Social Insurance Agency reserves the right to deal with your case in minimum four weeks unless there is an exception that will give them the right to process your case for another two months. But the rest of the society is not interested in bills not being paid on time.

I demand a law that supports the individual. I long for a just society, in reality, not only by law where the  exceptions will strangle the common sense anyway. I require a social function that ensures I never have to be trapped in my own home with a broken prostheses or a social function that makes sure of that a trained physician's medical assessment stands above Anne at the Insurance Company's opinion.

Sweden, give me some justice, please!

<a href="http://phpweby.com/hostgator_coupon.php">hostgator coupon code</a>
<a href="http://www.hypersmash.com/hostgator/" id="HV591">hostgator promotion code</a>